Virkon™ S

Väldokumenterat desinfektionsmedel för djurhållning och jakt.

Läs mer om Fjäderfä här
Läs mer om Gris här

Salmonella hos fjäderfä och gris

Salmonella är gramnegativa tarmbakterier, som tillhör familjen Enterobacteriaceae, och kan orsaka sjukdom hos både djur och människor. Det finns många olika typer av salmonella varav många har ett brett värdspektrum, andra är mer värdspecifika.

Infektion och symptom

Salmonella hos fjäderfä förknippas mest med att de kan ge infektion/sjukdom hos människor (zoonos) via livsmedel och hantering av djuren. Salmonellainfektion hos fjäderfän kan ibland leda till sjukdomssymtom hos fåglarna men det är vanligt att de förblir symtomfria. Friska (symtomfria) smittbärare kan utsöndra salmonellabakterier med träcken under lång tid. Salmonellainfektion hos gris, liksom hos många andra djurslag, kan ge upphov till klinisk sjukdom främst i form av diarré. I många fall blir dock infekterade grisar symtomlösa smittbärare och utsöndrar salmonellabakterier i träcken utan tecken på sjukdom. Salmonellainfekterade grisar kan fungera som smittkälla till människa, framför allt via kontaminerat fläskkött och andra produkter från gris.

Bakterier

Bakterierna Salmonella (S.) Pullorum (pullorumsjuka) och S.Gallinarum (hönstyfus) är speciellt anpassade till fjäderfän och kan ge sänkt kläckbarhet och ospecifika symtom som nedsatt allmäntillstånd, lös avföring och ökad dödlighet. Det finns en mängd olika typer av salmonella där gris kan infekteras av flera olika sorter. De vanligast förkommande salmonellatyperna hos grisar i Sverige är S. Tryphimurium och S. Derby.

Smittspridning

Smittan sprids så kallad fekalt-oralt, det vill säga genom att man får i sig bakterierna från något som kontaminerads med smittad avföring. Denna kontamination kan vara liten och därför inte alltid synlig för det blotta ögat.

Biosäkerhet

Genom förebyggande arbete kan du minska risken för att dina djur blir smittade samt att förhindra att smittan sprids vid ett utbrott. En viktig roll i biosäkerheten är rutiner för rengöring och desinfektion (avdödandet av virus, svampar och bakterier).

Här är några tips på vad du kan göra för en ökad biosäkerhet:

  • Följ de ordinarie smittskyddsrutinerna som du har för din besättning.
  • Förhindra vilda fåglar eller gnagare att komma in till din besättning via öppna dörrar, fönster eller ventilation.
  • Hålla rent runt hus och inhägnader.
  • Rengör och desinfektera redskap och utrustning som du använder i besättningen.
  • Se till att alla som går in i besättningen har rena kläder och rena skor samt tvättade händer. Stövelbad är ett exempel på en enkel smittförebyggande åtgärd.
  • Tvätta händerna före och efter kontakt med djuren.
  • Vara uppmärksam på hur dina djur mår och kontakta veterinär om du misstänker någon smitta.

Desinfektionsmedel

Virkon S är ett exempel på desinfektionsmedel. Virkon S används som desinfektion i alla typer av djurstallar, kläckerier, lager- och foderrum, transportvagnar, stövlar, redskap mm. Virkon S består av flera komponenter som var för sig angriper olika delar av mikroorganismen. Samtidigt samverkar komponenterna så att de förstärker varandras effekt. Det sker en oxidering av proteinerna i mikroorganismen vilket innebär att den oskadliggörs. Eftersom den verkar på flera olika områden är det osannolikt att resistens utvecklas och idag finns ingen känd resistens mot Virkon S.
Virkon S har en stor vetenskaplig dokumentation med effekt mot flertalet Salmonella arter inklusive tidigare nämnda. Det är en produkt som är säker för människor, djur och miljö och till skillnad från många alternativ finns ingen risk för cancer eller allergiutveckling för den som arbetar med Virkon S.

Kontakta veterinär

Om du misstänker att dina djur är smittade ska du kontakta veterinär. Innan du får vidare instruktioner av din veterinär ska du göra vad du kan för att förhindra och begränsa eventuell smittspridning till andra djur och människor.
Källor: www.sva.se, www.jordbruksverket.se,
Leg. Veterinär. Veterinärmedicinsk ansvarig hos Pharmaxim AB, Linda Nilsson.