Fågelinfluensa är en mycket allvarlig sjukdom som kan drabba alla fjäderfä. Det orsakas av influensavirus Typ A. Fågelinfluensa drabbar oftast tamhöns och kalkoner men kan även drabba andra fåglar. Viruset kan även i vissa fall smitta däggdjur och människor och är en så kallad zoonos. Smitta till människor är ovanligt och de som blir smittade har oftast haft långvarig kontakt med infekterade fåglar. Det finns två varianter av fågelinfluensa: högpatogen och lågpatogen, den högpatogena varianten är den som orsakar allvarlig sjukdom.
Symptom:
Det symptom man oftast ser vid ett utbrott är plötsliga dödsfall efter kraftiga sjukdomssymptom. Om fåglarna hinner visa symptom innan de avlider kan man se nedsatt allmäntillstånd, nedsatt aptit, neurologiska symptom, luftvägssymptom och diarré. Ibland kan man se svullet huvud och kam och blödningar på benen. I början av sjukdomsförloppet kan värphöns lägga ägg med mjukt skal men slutar lägga ägg helt efter en kort tid. Dödligheten ligger mellan 50-100 %.
Smittvägar:
Viruset smittar direkt och indirekt mellan fåglar. Virus utsöndras i träck. Smitta kan ske utevistelse eller om vilda fåglar tar sig in till tamfåglar. Smitta sker troligtvis oftare när vildfågelträck kommer in i fjäderfähus via personal, besökare, kontaminerad utrustning eller vilda djur. Vilda fåglar kan även kontaminera strö eller foder vid intransport eller förvaring. Smittspridning mellan olika besättningar sker framförallt vid leverans av nya fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och pesoner som besökt smittade flockar. Viruset kan spridas via luft men endast över korta avstånd.
Viruset är skyddat av ett fetthölje och tål inte fettlösande rengöringsmedel. Viruset kan överleva i minusgrader och överlever längre om det är skyddat från solljus eller det finns stora mängder organiskt material i miljön som till exempel fjädrar, gödsel eller äggrester.
Därför är en viktig del av bekämpningen mot viruset rengöring. Att först avlägsna rester av gödsel och smuts mekaniskt och därefter använda ett lämpligt rengöringsmedel som är effektivt mot virus, till exempel Virkon S.
Diagnos:
För att påvisa virus analyseras organ från döda fåglar som skickas in för obduktion. Det går även att utföra så kallade svabbprov på både levande och döda fåglar. Blodprov avseende antikroppar är användbart i framförallt övervakning av fågelinfluensa.
Vid misstanke om sjukdom
Fågelinfluensa lyder under epizootilagen och om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste veterinär tillkallas omedelbart. Fram till att veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt för att undvika smittspridning. Fåglar ska stallas in för att undvika kontakt med andra fåglar och inga djur eller djurprodukter får lämna anläggningen. Detta gäller även hobbyhönsbesättningar.
Mer information om fågelinfluensa finns på följande hemsidor: SVA: Fågelinfluensa – SVA Aktuellt smittläge med karta: Fågelinfluensa ─ smittläge med karta – SVA Jordbruksverket: Fågelinfluensa – Jordbruksverket.se Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om fågelinfluensa — Folkhälsomyndigheten
